Flippare kör bara

Det är ta mig fan riktigt jävla sorgligt hur människor fungerar efter allt. Inte för att jag är rätt man att spekulera kring dessa saker, men jag ska i alla fall göra ett försök. Egentligen skulle man kunna säga att de flesta tråkiga svensson-liv oftast, om inte alltid, handlar om kompromisser. Målen var klara och uppsatta innan vi tog vårt första andetag. Skaffa ett hyffsat jobb, en fru, ett hus och några barn. För att nå alla våra livsmål kompromissar vi oftast. I vårt alldeles för solidariska samhälle undrar jag om ens hälften av vår befolkning vet innebörden av ordet invidualist. I Sverige är det fult att prata om sina framgångar. Det är fult att prata om sina framsteg. Man bör inte och ska inte sticka ut från mängden. Meningen med detta, kanske alldeles helt förvirrande inlägg, var att visa hur fel jag tycker det är att vara nöjd med allting i sitt inrutade liv. Våga tänka på dej själv, våga ta för dej, var inte rädd för att sticka ut och ha ambitioner. Gör det DU vill göra med ditt liv. Och NEJ, jag är ingen extrem liberalist, inte alls. Det är klart man inte skall vara helt egoistik och inte bry sig om sina medmännikor. Men man måste ha rätten till sitt egna välbefinnande. Sverige är för fegt.

Därför anser jag också att vårt slagord passar ypperligt in på detta inlägg; FLIPPARE, KÖR BARA!
/Seriösa T